Nyheter

Debatt: Inför en nollvision för järnvägsfel

28 06 2017

27 procent väljer bort tåget av rädsla för förseningar, visar en ny Sifoundersökning. Signalfel, nedrivna kontaktledningar och andra fel motverkar järnvägens möjligheter att bli navet i framtidens transportsystem, skriver Robert Röder och Otto Nilsson från Strukton Rail.

Påskarbeten_Strukton 

En väl fungerande järnväg är avgörande för att vi ska kunna resa och frakta gods på ett effektivt och klimatsmart sätt. Men i dag fungerar tågtrafiken långt ifrån optimalt. Växelfel och nedrivna kontaktledningar är exempel på fel som skapar förseningar och urholkar förtroendet för järnvägen.

Tre av tio svenskar säger att de har valt bort tåget som resealternativ av rädsla för att bli försenade. Det visar en ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Strukton Rail.

Att järnvägen är sliten på många sträckor gör den känslig för påfrestningar från trafik och extrem väderlek. Problemen bottnar i att underhållet har nedprioriterats under flera årtionden. Flera tidigare regeringar har avstått ifrån att satsa tillräckliga resurser på underhåll, vilket skapat en underhållsskuld som är kostsam för både samhälle, resenärer och transportköpare.

När det uppstår järnvägsfel behöver de ofta lösas akut, vilket skapar avbrott i trafiken. Samtidigt är det svårt att stänga av banor en längre tid för större arbeten, som bättre skulle stärka järnvägens motståndskraft. Tågen ska fram vilket för järnvägsanställda innebär en upphackad arbetsvardag med många avbrott.

Länge har det dessutom saknats innovationer som kan förbättra järnvägens tillstånd, och i stor utsträckning sker besiktning, underhåll och analys fortfarande med manuella metoder. Den teknologiska utvecklingen går långsamt, men i dag finns smarta och systematiska lösningar som kan effektivisera järnvägsunderhållet.

Ett digitaliserat och mer innovativt underhåll kan lösa många problem samtidigt. Ett exempel är smarta besiktningsfordon som kan läsa av spåranläggningarnas tillstånd elektroniskt. Med algoritmer, datainsamling och sensorövervakning är det också möjligt att planera järnvägens livscykel på ett mer långsiktigt och hållbart sätt än i dag. Tekniken innebär färre fel, lägre kostnader och mindre manuellt arbete på spåren, vilket också leder till minskade arbetsmiljörisker för järnvägsanställda. I slutänden frigörs tid för både tågtrafik och ett effektivare underhåll, vilket ger ökad punktlighet.

Tekniken finns och branschen står redo att leverera, men hittills har det saknats tillräcklig efterfrågan. På senare tid har Trafikverket inlett ett arbete för att utveckla underhållet, samtidigt som regeringen efterlyser ökad innovationskraft i järnvägsbranschen.

Med all rätt förväntar sig skattebetalarna samtidigt punktlighet, säkerhet, komfort och en effektiv planering av varje tågkilometer. Detta är positivt; när efterfrågan finns är det upp till oss underhållsföretag att leverera enligt förväntan. Men det är inte hela lösningen.

----

Artikeln är ursprungligen publicerad i Dagens Industri 2017-06-28
LÄS HELA ARTIKELN HÄR